Amantadine
| Evidensnivå: L5 | Förutsagda indikationer: 4 st |
Innehållsförteckning
Amantadin: Från Parkinsons sjukdom till myelit
Sammanfattning
Amantadin används ursprungligen för att behandla Parkinsons sjukdom och närliggande rörelsestörningar. TxGNN-modellen förutsäger att läkemedlet kan vara effektivt mot myelit, men underlaget består endast av 0 kliniska prövningar och 8 publikationer. Av dessa är en enda en randomiserad placebokontrollerad studie, och den gäller trötthet vid postpolio-syndrom, inte myelit i sig.
Rapporten utgår från den tredje förutsagda indikationen (myelit), eftersom den är den första som har faktisk litteratur. De två högst rankade förutsägelserna (Rasmussens encefalit och transaldolasbrist) saknar helt evidens och behandlas därför bara kort i slutsatsen.
Snabböversikt
| Post | Innehåll |
|---|---|
| Ursprunglig indikation | Parkinsons sjukdom (enligt kunskapsgrafen; svensk indikationstext saknas i godkännandena) |
| Förutsagd ny indikation | Myelit |
| TxGNN-förutsägelsepoäng | 99,2 % |
| Evidensnivå | L3 (endast observations-/översiktsstudier och en liten RCT på ett närliggande tillstånd) |
| Marknadsstatus i Sverige | Endast indragna godkännanden |
| Antal godkännanden | 2 (båda indragna) |
| Rekommenderat beslut | Avvakta |
Varför är denna förutsägelse rimlig?
För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig i det sammanställda underlaget. Baserat på allmänt känd information är amantadin en NMDA-receptorantagonist med dopaminerga effekter, och dess effekt vid Parkinsons sjukdom är väl känd. Mekanistiskt skulle detta kunna vara relevant vid neurologiska tillstånd med glutamatrelaterad skada eller trötthet.
Kopplingen till myelit är indirekt. Litteraturen handlar om postpolio-syndrom, en sen följd av poliomyelit (en inflammation i ryggmärgens framhorn). Amantadin har där prövats mot trötthet, alltså symtomlindring och inte sjukdomsmodifierande behandling av myelit.
Förutsägelsen bör därför tolkas försiktigt. Den visar ett möjligt samband i kunskapsgrafen, inte belagd effekt vid myelit.
Kliniska prövningar
Inga relaterade kliniska prövningar registrerade för närvarande.
Litteraturbevis
| PMID | År | Typ | Tidskrift | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| 7611638 | 1995 | RCT | Annals of the New York Academy of Sciences | Dubbelblind, placebokontrollerad studie av amantadin mot trötthet vid postpolio-syndrom; 23 patienter fullföljde sex veckors behandling. |
| 25984923 | 2015 | Systematisk översikt | Cochrane Database of Systematic Reviews | Effekten av läkemedelsbehandling och rehabilitering vid postpolio-syndrom är inte fastställd. |
| 21328301 | 2011 | Systematisk översikt | Cochrane Database of Systematic Reviews | Tidigare version av översikten; samma slutsats om otillräcklig evidens. |
| 16879288 | 2006 | Riktlinje | European Journal of Neurology | EFNS-riktlinje för diagnostik och behandling av postpolio-syndrom; stödjer inte en tydlig effekt av amantadin. |
| 2039376 | 1991 | Fallrapport/fallserie | Archives of Neurology | Rapport om postpolio-trötthet behandlad med amantadin (sammanfattning saknas). |
| 15561551 | 2005 | Översikt | Physical Medicine and Rehabilitation Clinics of North America | Allmän översikt om åldrande med polio; endast indirekt relevans. |
| 17874343 | 2007 | Översikt | Neurologia i Neurochirurgia Polska | Översikt om trötthet vid kroniska neurologiska sjukdomar, bland annat postpolio-syndrom. |
| 10965680 | 2000 | Översikt | Medicinski pregled | Allmän översikt om influensa; endast perifert relevant. |
Marknadsinformation Sverige
| Godkännandenummer | Produktnamn | Beredningsform | Godkänd indikation |
|---|---|---|---|
| 59320 (indraget) | Dinetrel | Kapsel, hård | Ingen indikationstext tillgänglig |
| 66562 (indraget) | Parkadin | Kapsel, hård | Ingen indikationstext tillgänglig |
Säkerhetsaspekter
- Kontraindikationer enligt kunskapsgrafen (inte hämtade från produktresumétext): multipel systematrofi, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, ortostatisk hypotension, epilepsi, njursjukdom, pyouretär, hjärtsvikt, psykotiska störningar (inklusive schizofreniform och schizoaffektiv störning), psykisk sjukdom, melanom, trångvinkelglaukom, substansrelaterade störningar och missbruk/beroende, atopiskt eksem samt dermatit.
- Läkemedelsinteraktioner: totalt 93 interaktioner identifierade. Bland de viktigaste:
- Allvarlig (Major): bupropion.
- Måttlig (Moderate): antikolinerga läkemedel (atropin, skopolamin, hyoscyamin, glykopyrronium, diciklomin, klidinium, mepenzolat, metskopolamin, propantelin, trospium), metoklopramid, polyetylenglykol med elektrolyter, pikosulfat och natriumsulfat.
Se produktresumén för fullständig säkerhetsinformation, eftersom varningar och kontraindikationer från godkännandetexten saknas i det sammanställda underlaget.
Slutsats och nästa steg
Beslut: Avvakta
Motivering:
- Förutsägelsen för myelit bygger på indirekt evidens från postpolio-syndrom, där en liten RCT från 1995 är den enda kontrollerade studien och översikter samt riktlinjer inte visar tydlig nytta. Dessutom är samtliga svenska godkännanden indragna.
För att gå vidare krävs:
- Kompletterande data om verkningsmekanism och produktresumétext (varningar och kontraindikationer).
- Direkta studier av amantadin vid myelit, eller en tydlig avgränsning av vilken patientgrupp (till exempel postpolio-trötthet) som avses.
- Bedömning av regulatorisk väg, eftersom inget godkännande för närvarande är giltigt i Sverige.
- De två högst rankade förutsägelserna (Rasmussens encefalit, 99,5 %, och transaldolasbrist, 99,3 %) saknar både prövningar och litteratur (L5). Den förstnämnda har en spekulativ mekanistisk koppling via NMDA-antagonism, medan den sistnämnda sannolikt är ett artefaktresultat från kunskapsgrafen. Båda bör förbli på "Avvakta" tills evidens finns.
Ansvarsfriskrivning
Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.