Amikacin
| Evidensnivå: L4 | Förutsagda indikationer: 10 st |
Innehållsförteckning
Amikacin: Från bakteriell lunginflammation till paratyfoidfeber
Sammanfattning
Amikacin är ett aminoglykosidantibiotikum som ursprungligen användes mot allvarliga gramnegativa infektioner, bland annat bakteriell lunginflammation, infektioner med Pseudomonas aeruginosa och bakteriell hjärnhinneinflammation. TxGNN-modellen förutsäger att amikacin kan vara effektivt mot paratyfoidfeber, men det finns inga kliniska prövningar och endast 8 publikationer som är epidemiologiska eller baserade på resistensmönster, utan klinisk effektdata för amikacin. Evidensen är därför svag, och aminoglykosider rekommenderas normalt inte vid enterisk feber.
Snabböversikt
| Post | Innehåll |
|---|---|
| Ursprunglig indikation | Bakteriell lunginflammation (enligt kunskapsgrafen; indikationstext saknas i de svenska godkännandena) |
| Förutsagd ny indikation | Paratyfoidfeber |
| TxGNN-förutsägelsepoäng | 99,8 % |
| Evidensnivå | L4 |
| Marknadsstatus i Sverige | Endast indragna godkännanden |
| Antal godkännanden | 5 (alla indragna) |
| Rekommenderat beslut | Avvakta |
Varför är denna förutsägelse rimlig?
För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig i det insamlade underlaget. Amikacin är dock ett brett aminoglykosidantibiotikum som är känt för att hämma bakteriens 30S-ribosomsubenhet och därmed proteinsyntesen. Det är verksamt mot många gramnegativa tarmbakterier (Enterobacterales), en grupp som även omfattar Salmonella.
Sambandet mellan de ursprungliga indikationerna (gramnegativa infektioner) och paratyfoidfeber är alltså att båda orsakas av gramnegativa bakterier. Modellens höga poäng kan delvis förklaras av detta.
Det finns dock en tydlig begränsning: Salmonella är en fakultativt intracellulär bakterie, och aminoglykosider tränger dåligt in i celler. Därför används de inte som standardbehandling vid enterisk feber. Mekanistiskt är förutsägelsen alltså bara delvis rimlig, och den stöds inte av klinisk effektdata.
Kliniska prövningar
Inga relaterade kliniska prövningar registrerade för närvarande.
Litteraturbevis
| PMID | År | Typ | Tidskrift | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| 14596347 | 2003 | Epidemiologi | The new microbiologica | Förekomst av S. typhi och S. paratyphi i Jordanien 1988–2000; ingen behandlingsdata för amikacin. |
| 27407999 | 2007 | Observationsstudie/antibiogram | Medical Journal, Armed Forces India | Känslighetsmönster hos 45 blododlingspositiva fall av enterisk feber i norra Indien; fokus på återkomst av kloramfenikolkänslighet. |
| 18383953 | 2007 | Kohort | Journal of the Indian Medical Association | Prospektiv studie av 145 barn med enterisk feber; klinisk profil och antibiotikakänslighet. |
| 26905550 | 2014 | Observationsstudie/antibiogram | JNMA | Frekvens av blododlingsisolat och deras resistensmönster på ett undervisningssjukhus. |
| 30724049 | 2018 | Mikrobiologisk isoleringsstudie | Pakistan Journal of Biological Sciences | Isolering och identifiering av S. paratyphi hos patienter med enterisk feber i Quetta. |
| 2516600 | 1989 | Klinisk rapport | Mikrobiyoloji Bülteni | 48 patienter med paratyfus B-infektion resistent mot klassisk behandling; antibiotikaresultat redovisas. |
| 10505326 | 1999 | Fallrapport | Pediatric Hematology and Oncology | Pojke med leukemi och akalkulös kolecystit orsakad av S. paratyphi B, framgångsrikt behandlad med bland annat cefepim och amikacin (kombinationsbehandling). |
| 8354556 | 1993 | Epidemiologi | Indian Journal of Pathology & Microbiology | Multiresistent S. typhi i Ludhiana; stammarna var känsliga för aminoglykosider och ciprofloxacin (in vitro). |
Marknadsinformation Sverige
| Godkännandenummer | Produktnamn | Beredningsform | Godkänd indikation |
|---|---|---|---|
| 9437 | Biklin | Injektionsvätska, lösning | Uppgift saknas (indraget) |
| 66673 | Amikacin Afortas | Injektionsvätska, lösning | Uppgift saknas (indraget) |
| 57895 | Amikacin Fresenius Kabi | Infusionsvätska, lösning | Uppgift saknas (indraget) |
| 59035 | Amikacin Macure | Injektionsvätska, lösning | Uppgift saknas (indraget) |
| 64876 | Amikacin Orifarm | Injektionsvätska, lösning | Uppgift saknas (indraget) |
Säkerhetsaspekter
- Möjliga kontraindikationer enligt kunskapsgrafen (inte hämtade från produktresumétext): njursjukdom, pyouretär, hyperkalcemi, nefrokalcinos, fosformetabolismsjukdom, vertigo av centralnervöst ursprung, myasthenia gravis (inklusive vuxendebuterande), sjukdomar i den neuromuskulära synapsen samt parkinsonism/Parkinsons sjukdom.
- Läkemedelsinteraktioner: totalt 212 interaktioner identifierade. De allvarligaste i de redovisade exemplen är:
- Magnesiumsulfat (allvarlig)
- Mannitol (allvarlig)
- Måttliga interaktioner bland annat med amfotericin B (flera beredningar), kanamycin, neomycin, acetylsalicylsyra, mesalazin, balsalazid, olsalazin, exenatid samt protonpumpshämmare (omeprazol, esomeprazol, lansoprazol, dexlansoprazol, pantoprazol, rabeprazol).
- Allmänt: Aminoglykosider är kända för risk för njurskada och hörsel- och balansskador. Se produktresumén för fullständig säkerhetsinformation, eftersom varningar och kontraindikationer från produktresumén inte ingår i underlaget.
Slutsats och nästa steg
Beslut: Avvakta
Motivering:
- Det finns inga kliniska prövningar, och litteraturen består av epidemiologi, resistensstudier och fallrapporter utan klinisk effektdata för amikacin vid paratyfoidfeber. Aminoglykosider tränger dessutom dåligt in i celler, vilket gör att de inte är standardbehandling vid enterisk feber, och alla svenska godkännanden är indragna.
För att gå vidare krävs:
- Kliniska effektdata (helst kontrollerade studier) för amikacin vid paratyfoidfeber, jämfört med nuvarande standardbehandling.
- Data om verkningsmekanism och läkemedlets penetration till intracellulära infektionsställen.
- Säkerhetsinformation från produktresumén (varningar och kontraindikationer), särskilt avseende njur- och hörseltoxicitet.
- En bedömning av marknadsläget i Sverige, eftersom inga godkännanden för närvarande är giltiga.
Ansvarsfriskrivning
Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.