Ampicillin
| Evidensnivå: L5 | Förutsagda indikationer: 10 st |
Innehållsförteckning
Ampicillin: Från bakteriella infektioner (bl.a. urinvägsinfektion) till laryngit
Sammanfattning
Ampicillin är ett betalaktamantibiotikum som ursprungligen användes mot bakteriella infektioner, till exempel urinvägsinfektion, öroninflammation, bakteriell lunginflammation och hjärnhinneinflammation. TxGNN-modellen förutsäger att det kan vara effektivt mot laryngit, men för närvarande finns inga kliniska prövningar och endast indirekt litteratur (främst om epiglottit och infektioner i halsen) som stöder denna riktning. Evidensen räcker därför inte för att gå vidare.
Snabböversikt
| Post | Innehåll |
|---|---|
| Ursprunglig indikation | Ingen indikationstext finns registrerad i godkännandena. Enligt kunskapsgrafen: urinvägsinfektion, infektiös otitis media, bakteriell lunginflammation, bakteriell meningit |
| Förutsagd ny indikation | Laryngit |
| TxGNN-förutsägelsepoäng | 99,97 % |
| Evidensnivå | L4 (endast indirekt och mekanistisk litteratur, inga kliniska prövningar) |
| Marknadsstatus i Sverige | Endast indragna godkännanden |
| Antal godkännanden | 12 (alla indragna) |
| Rekommenderat beslut | Avvakta |
Varför är denna förutsägelse rimlig?
För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig i det sammanställda underlaget. Baserat på känd information är ampicillin ett betalaktamantibiotikum som hämmar bakteriernas cellväggssyntes. Det är aktivt mot flera vanliga luftvägsbakterier, till exempel Haemophilus influenzae och streptokocker.
Sambandet med den ursprungliga användningen är att ampicillin redan används mot bakteriella luftvägs- och öroninfektioner. Litteraturen som hittats gäller dock bakteriell epiglottit, larynxabscess och djupa halsinfektioner, inte laryngit i sig. Laryngit är oftast virusorsakad och självläkande, och antibiotika har då ingen given roll.
Kopplingen är därför rimlig endast för bakteriella infektioner i det supraglottiska området, och även då är den indirekt. Den höga modellpoängen bör tolkas försiktigt.
Kliniska prövningar
Inga relaterade kliniska prövningar registrerade för närvarande.
Litteraturbevis
| PMID | År | Typ | Tidskrift | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| 3977063 | 1985 | Översikt | Anaesthesia and Intensive Care | 161 barn med akut epiglottit: 45 komplikationer hos 34 patienter, fem dödsfall. Luftvägshantering med intubation är central. |
| 3026014 | 1986 | Översikt | Reviews of Infectious Diseases | Sulbaktam/ampicillin vid epiglottit hos barn. Upp till 25 % av Hib-stammar är betalaktamasproducerande och ampicillinresistenta. |
| 3290661 | 1988 | Retrospektiv studie | Monatsschrift Kinderheilkunde | 27 barn med epiglottit. Ampicillin var standardbehandling tills ampicillinresistenta Hib-stammar började förekomma. |
| 6881564 | 1983 | Retrospektiv studie | Anesthesia and Analgesia | 23 barn med epiglottit behandlades med ampicillin eller kloramfenikol. Studien gäller hur länge intubation behövs. |
| 3322611 | 1987 | Retrospektiv studie | Clinical Otolaryngology | 19 vuxna med epiglottit. Betahemolytiska streptokocker och H. influenzae dominerade i odlingarna. |
| 2603419 | 1989 | Översikt | Western Journal of Medicine | Nio vuxna med akut epiglottit, intubation krävdes hos fyra. Diagnosen missades initialt hos sex. |
| 35923122 | 2023 | Fallrapport/översikt | Annals of Otology, Rhinology & Laryngology | Spontan larynxabscess är sällsynt i den moderna antibiotikaeran. Fall hos patient med okontrollerad diabetes. |
| 25944348 | 2015 | Kohortstudie | Otolaryngology–Head and Neck Surgery | Valet av perioperativ antibiotika vid laryngektomi hänger samman med komplikationer. |
| 38145982 | 2024 | Kohortstudie | European Archives of Oto-Rhino-Laryngology | Mikrobiologi och antibiotikaval vid halsabscesser hos patienter med diabetes. |
| 39879424 | 2025 | Kvalitetsbedömning av riktlinjer | CoDAS | Bedömning av kliniska riktlinjer för laryngit och faryngit enligt AGREE II. |
Ingen av studierna är en randomiserad prövning av ampicillin vid laryngit.
Marknadsinformation Sverige
Alla 12 godkännanden är indragna och ingen indikationstext finns registrerad. Fem av dem:
| Godkännandenummer | Produktnamn | Beredningsform | Godkänd indikation |
|---|---|---|---|
| 60767 | Amroliv | Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | – |
| 65716 | Ampicillin Noridem | Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | – |
| 62452 | Ampitar | Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | – |
| 64796 | Ampicillin STADA Nordic | Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | – |
| 7195 | Doktacillin | Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning | – |
Säkerhetsaspekter
- Kontraindikationer enligt kunskapsgrafen (inte hämtade från produktresumétext): njursjukdom och nedsatt njurfunktion, hematologisk sjukdom, magsår, Clostridium difficile-kolit, nekrotiserande enterokolit hos nyfödda, infektiös mononukleos, kronisk Epstein-Barr-virusinfektion, akut uratnefropati och pyouretär.
- Läkemedelsinteraktioner: 61 interaktioner identifierade. Flera av måttlig grad: doxycyklin, tetracyklin, minocyklin, kanamycin, balsalazid, pikosulfat samt protonpumpshämmare (lansoprazol, dexlansoprazol). Klaritromycin är av lindrig grad.
- Mononukleos är särskilt relevant eftersom ampicillin är känt för att ge hudutslag vid denna sjukdom.
Se produktresumén för fullständig säkerhetsinformation.
Slutsats och nästa steg
Beslut: Avvakta
Motivering:
- Evidensen för laryngit är indirekt och gäller i stället epiglottit och djupa halsinfektioner. Laryngit är oftast virusorsakad, och alla godkännanden i Sverige är indragna.
För att gå vidare krävs:
- Kontrollerade kliniska studier som undersöker ampicillin vid bakteriell laryngit.
- Precisering av vilken patientgrupp (till exempel bakteriell supraglottit) som är aktuell.
- Detaljerad verkningsmekanismdata och produktresuméns varningar och kontraindikationer.
- Bedömning av resistensläget och av fördelen jämfört med nuvarande standardbehandling.
Övriga förutsagda indikationer: Förutsägelserna för gonokockuretrit (historisk användning, ampicillin är föråldrat på grund av resistens), ureaplasmauretrit, paranasal sinusneoplasm (ingen rimlig mekanism), kronisk rinosinuit, kronisk etmoidal sinuit, gingivit, bakteriell artrit, konjunktivit och perikoronit stöds inte heller av tillräcklig evidens för att gå vidare.
Ansvarsfriskrivning
Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.