Donepezil

Evidensnivå: L3 Förutsagda indikationer: 8 st

Innehållsförteckning

  1. Donepezil
  2. Donepezil: Från Alzheimers sjukdom till kronisk tics-sjukdom
    1. Sammanfattning
    2. Snabböversikt
    3. Varför är denna förutsägelse rimlig?
    4. Kliniska prövningar
    5. Litteraturbevis
    6. Marknadsinformation Sverige
    7. Säkerhetsaspekter
    8. Slutsats och nästa steg
    9. Ansvarsfriskrivning

## Apotekarens bedömningsrapport

Donepezil: Från Alzheimers sjukdom till kronisk tics-sjukdom


Sammanfattning

Donepezil är en acetylkolinesterashämmare som ursprungligen används vid behandling av Alzheimers sjukdom. TxGNN-modellen förutsäger att läkemedlet kan vara effektivt mot kronisk tics-sjukdom (rang 2 av förutsägelserna; poäng 99,2 %). Evidensen utgörs av 5 publikationer (en öppen pediatrisk studie, fallrapporter och prekliniska musstudier) och inga registrerade kliniska prövningar.

Observera att förutsägelsen med högst poäng (psykogena rörelsestörningar) helt saknar stödjande studier. Därför har den förutsägelse som har mest evidens valts som huvudfokus i rapporten.


Snabböversikt

Post Innehåll
Ursprunglig indikation Alzheimers sjukdom (enligt TxGNN-kunskapsgrafen; den svenska godkännandetexten saknas)
Förutsagd ny indikation Kronisk tics-sjukdom
TxGNN-förutsägelsepoäng 99,2 %
Evidensnivå L3
Marknadsstatus i Sverige Endast indragna godkännanden
Antal godkännanden 15 (alla indragna)
Rekommenderat beslut Avvakta

Varför är denna förutsägelse rimlig?

För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig i det sammanställda underlaget. Baserat på känd information är donepezil en acetylkolinesterashämmare. Genom att hämma nedbrytningen av acetylkolin höjs halten av signalsubstansen i synapserna. Denna effekt är väl belagd vid Alzheimers sjukdom.

Vid tics och Tourettes syndrom diskuteras en rubbad kolinerg funktion i striatum. Striatala kolinerga interneuroner samspelar med dopamin- och serotoninsystemen, som anses vara centrala vid tics. Ökad kolinerg tonus kan därför i teorin påverka dessa kretsar.

Prekliniska data i möss (DOI-inducerad huvudryckningsrespons, en modell för tics) pekar åt samma håll. Där dämpade donepezil beteendet, vilket tyder på en påverkan på det serotonerga systemet. Kopplingen är dock främst teoretisk och bygger på små studier. Likheten med den ursprungliga indikationen har inte kunnat bedömas i underlaget.


Kliniska prövningar

Inga relaterade kliniska prövningar registrerade för närvarande.


Litteraturbevis

PMID År Typ Tidskrift Viktiga fynd
18343255 2008 Klinisk studie (öppen, prospektiv, 18 veckor; design bör verifieras) Clinical Therapeutics Donepezil hos barn och ungdomar med tics och ADHD, med dostrappning. Utgår från hypotesen att striatal kolinerg dysfunktion spelar roll vid båda tillstånden.
10440471 1999 Fallrapport/liten fallserie Journal of Clinical Psychopharmacology Användning av donepezil vid Tourettes syndrom och ADHD. Abstract saknas.
16986157 2006 Kommentar/fallnivå Movement Disorders Diskuterar om donepezil även kan vara effektivt vid Tourettes syndrom.
16045972 2005 Preklinisk (mus) Pharmacology, Biochemistry and Behavior Donepezil, nikotin och haloperidol påverkar det centrala serotonerga systemet; relevans för Tourettes syndrom.
14643839 2003 Preklinisk (mus) Pharmacology, Biochemistry and Behavior Donepezil dämpade den DOI-inducerade huvudryckningsresponsen, en musmodell för tics.

Marknadsinformation Sverige

Samtliga 15 godkännanden är indragna. Ingen godkänd indikationstext finns tillgänglig i underlaget. Nedan visas fem av dem.

Godkännandenummer Produktnamn Beredningsform Godkänd indikation
43272 Donepezil Sandoz Munsönderfallande tablett –
25354 Donepezil Viatris Filmdragerad tablett –
57034 Donepezil Orion Filmdragerad tablett –
60751 Donepezil Sandoz Filmdragerad tablett –
25665 Donepezil Sandoz Filmdragerad tablett –

Säkerhetsaspekter

  • Kontraindikationer och sjukdomar som kopplas till läkemedlet i kunskapsgrafen (inte hämtade från produktresumétext): epilepsi, astma (inklusive intrinsisk och allergisk astma), obstruktion av blåshalsen, aktivt magsår, sjuk sinusknuta (inklusive familjär form) samt atrioventrikulärt block.
  • Läkemedelsinteraktioner: totalt 257 interaktioner identifierade. Av de visade är en allvarlig (Major): bupropion. Flera är måttliga (Moderate), främst antikolinerga läkemedel (atropin, hyoscyamin, glykopyrronium, klidinium, dicyklomin), H2-blockerare (famotidin, ranitidin, cimetidin) samt loperamid, metronidazol, dexametason, dolasetron, pikosulfat och polyetylenglykol. Några är lindriga (Minor): aprepitant, acetylsalicylsyra, lorkaserin och klaritromycin.
  • Rörelsestörningar som biverkan: en systematisk översikt från 2025 (PMID 40224553) visar att acetylkolinesterashämmare kan orsaka eller förvärra rörelsestörningar. Detta är särskilt viktigt vid en indikation inom rörelsestörningar.

Varningar och kontraindikationer från produktresumén saknas i underlaget. Se produktresumén för fullständig säkerhetsinformation.


Slutsats och nästa steg

Beslut: Avvakta

Motivering:

  • Evidensen för kronisk tics-sjukdom (L3) består av en liten öppen studie, fallrapporter och musstudier, utan registrerade prövningar. Dessutom är alla svenska godkännanden indragna, och den viktiga säkerhetsinformationen från produktresumén saknas.

För att gå vidare krävs:

  • Hämta och granska produktresumén (varningar och kontraindikationer), vilket är ett blockerande datagap.
  • Komplettera data om verkningsmekanism från DrugBank.
  • Verifiera designen och resultaten i den pediatriska studien (PMID 18343255).
  • Genomföra eller identifiera randomiserade, kontrollerade studier vid tics.
  • Göra en noggrann risk–nyttobedömning med hänsyn till risken för läkemedelsutlösta rörelsestörningar.
  • Bedöma administreringsvägar och beredningsformer (oral användning är tillgänglig i tidigare godkännanden).

Övriga förutsägelser (kort):

  • Extrapyramidal rörelsestörning och lingual-facial-buccal dyskinesi (tardiv dyskinesi): evidensnivå L3, men Cochrane-översikterna bygger på små och osäkra studier, och risken för försämring är dokumenterad. Dessa bör behandlas som forskningsfrågor.
  • Psykogena rörelsestörningar, primär ortostatisk tremor, godartade skakattacker, tremor-nystagmus-duodenalsårssyndrom och godartad paroxysmal tonic upgaze med ataxi: endast modellförutsägelser (L5) utan stödjande studier. Avvakta.

    Ansvarsfriskrivning

Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.



Back to top

Copyright © 2026 藥提醒科技有限公司 (yao.care). This report is for research purposes only and does not constitute medical advice.

This site uses Just the Docs, a documentation theme for Jekyll.