Fluoxetine
| Evidensnivå: L5 | Förutsagda indikationer: 10 st |
Innehållsförteckning
Fluoxetin: Från egentlig depression till schizotypisk personlighetsstörning
Sammanfattning
Fluoxetin är en selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som ursprungligen användes vid depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom och bulimia nervosa. TxGNN-modellen förutsäger att läkemedlet kan vara effektivt mot schizotypisk personlighetsstörning. För närvarande finns 0 kliniska prövningar och 10 publikationer, varav de flesta är äldre, små eller översiktsartiklar.
Snabböversikt
| Post | Innehåll |
|---|---|
| Ursprunglig indikation | Egentlig depression (bland flera indikationer i kunskapsgrafen; de svenska godkännandena saknar indikationstext) |
| Förutsagd ny indikation | Schizotypisk personlighetsstörning |
| TxGNN-förutsägelsepoäng | 99,92 % |
| Evidensnivå | L3 (observationsstudier och översikter) |
| Marknadsstatus i Sverige | Endast avregistrerade godkännanden |
| Antal godkännanden | 13 (samtliga avregistrerade) |
| Rekommenderat beslut | Avvakta |
Varför är denna förutsägelse rimlig?
För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig. Baserat på känd information är fluoxetin en SSRI, och effekten vid depression, ångest, tvångssyndrom och ätstörning är väl belagd. Mekanistiskt kan den vara tillämpbar på schizotypisk personlighetsstörning.
Schizotypiska drag överlappar delvis med affektiv instabilitet samt tvångsmässiga och impulsiva inslag. Dessa symtom kan påverkas av serotonerg modulering. Sambandet mellan de ursprungliga indikationerna och den nya är alltså symtomnära snarare än sjukdomsspecifikt.
Stödet är begränsat. Den mest direkta studien är en öppen, icke-blindad prövning från 1991 med 22 patienter med borderline- eller schizotypisk personlighetsstörning. Där minskade självskadande beteende och symtompoäng, oavsett diagnos. Översikterna konstaterar att inget läkemedel är förstahandsval vid dessa störningar. Den höga modellpoängen delas dessutom av flera andra personlighetsstörningar, vilket tyder på att den delvis speglar närhet i kunskapsnätverket och inte läkemedelsspecifik evidens.
Litteraturbevis
| PMID | År | Typ | Tidskrift | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| 1853957 | 1991 | Öppen kohortstudie | The American Journal of Psychiatry | 22 patienter med borderline- eller schizotypisk personlighetsstörning fick fluoxetin i 12 veckor. Självskadande beteende och symtompoäng minskade signifikant. Författarna efterlyser kontrollerade studier. |
| 9448667 | 1998 | Kohort/översikt | The Journal of Clinical Psychiatry | Inget förstahandsmedel finns för borderline- eller schizotypisk personlighetsstörning. Olika läkemedelsklasser kan ge nytta beroende på symtombild. |
| 29955451 | 2016 | Översikt | The Mental Health Clinician | Går igenom läkemedelsbehandling vid personlighetsstörningar i kluster A (paranoid, schizoid, schizotypisk). |
| 8227492 | 1993 | Översikt | Journal of Clinical Psychopharmacology | Beskriver modeller och effektdata för läkemedel vid personlighetsstörningar. Tidiga studier är svårtolkade på grund av ändrade diagnoskriterier. |
| 12214786 | 2002 | Översikt | Psychological Medicine | Personlighetsstörningsdiagnoser hos deprimerade patienter bedömdes före och efter fluoxetinbehandling. Studien undersöker om diagnoserna förändras med förbättrad depression. |
| 9664779 | 1998 | Fallrapport | Psychosomatics | Övergående psykos med psykogen polydipsi hos en schizotypisk patient som tog fluoxetin. Ett möjligt säkerhetsfynd. |
| 15209835 | 2004 | Ej klassificerad | The Australian and New Zealand Journal of Psychiatry | Jämför personlighetsdrag och behandlingsutfall vid bipolär II-sjukdom och egentlig depression. Indirekt relevans. |
| 7635854 | 1995 | Ej klassificerad | The Journal of Clinical Psychiatry | Undersöker faktorer som förutsäger läkemedelssvar vid tvångssyndrom. Indirekt relevans. |
| 37082034 | 2021 | Fallstudie | Postępy Psychiatrii i Neurologii | Samsjuklighet mellan tvångssyndrom och anorexia nervosa hos en 14-årig flicka. Indirekt relevans. |
| 33634761 | 2021 | Fallrapport | CNS & Neurological Disorders Drug Targets | Behandling av katatoni med asenapin hos en patient med schizotypisk personlighetsstörning. Gäller inte fluoxetin. |
Marknadsinformation Sverige
Samtliga 13 godkännanden är avregistrerade och saknar angiven indikationstext. Fem av dem visas nedan.
| Godkännandenummer | Produktnamn | Beredningsform | Status |
|---|---|---|---|
| 54918 | Fluoxetine Orion | Kapsel, hård | Avregistrerad |
| 17056 | Fluoxetin ratiopharm | Löslig tablett | Avregistrerad |
| 12892 | Fontex | Dispergerbar tablett | Avregistrerad |
| 13084 | Fluoxetin Viatris | Kapsel, hård | Avregistrerad |
| 64664 | Fontecare | Oral lösning | Avregistrerad |
Säkerhetsaspekter
- Kontraindikationer och risktillstånd (från kunskapsgrafen, inte från produktresumé): Kunskapsgrafen kopplar fluoxetin till bland annat bipolär sjukdom, epilepsi, leversvikt och levercirros, diabetes och diabetisk ketoacidos, neutropeni och agranulocytos, blödningsrubbningar, ortostatisk hypotoni samt stroke och hjärtinfarkt. Dessa kopplingar ska bekräftas mot produktresumé.
- Läkemedelsinteraktioner: Totalt 360 interaktioner är registrerade. De som bedöms som allvarliga (Major) inkluderar bupropion, lorkaserin, dietylpropion, dolasetron, eliglustat, palonosetron och cisaprid. Måttliga interaktioner finns bland annat med acetylsalicylsyra, morfin, klaritromycin och famotidin.
- Säkerhetssignal för indikationen: En fallrapport beskriver övergående psykos med polydipsi hos en schizotypisk patient som behandlades med fluoxetin. SSRI-preparat har dessutom varning för självmordstankar hos yngre patienter.
Slutsats och nästa steg
Beslut: Avvakta
Motivering:
- Förutsägelsen bygger på äldre, små och öppna studier samt översikter, utan registrerade kliniska prövningar. Ett säkerhetsfynd (psykos hos en schizotypisk patient) och avsaknad av aktiva svenska godkännanden talar för att vänta.
För att gå vidare krävs:
- En randomiserad, placebokontrollerad studie av fluoxetin vid schizotypisk personlighetsstörning.
- Verkningsmekanism och säkerhetsinformation från produktresumé (varningar och kontraindikationer saknas i underlaget).
- Närmare utvärdering av risken för psykotisk försämring i denna patientgrupp.
- Beslut om vilken produkt som i så fall ska användas, eftersom alla svenska godkännanden är avregistrerade.
Ansvarsfriskrivning
Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.