Glucagon
| Evidensnivå: L5 | Förutsagda indikationer: 1 st |
Innehållsförteckning
Glucagon: Från ingen dokumenterad indikation till irritabel tarm (IBS)
Sammanfattning
Glucagon (Glucagon Novo Nordisk) har tidigare haft svenska godkännanden, men indikationstexten saknas i de data som sammanställts för denna rapport, och båda godkännandena är avregistrerade. TxGNN-modellen förutsäger att läkemedlet kan vara effektivt mot irritabel tarm (IBS), med 2 kliniska prövningar och 20 publikationer. Ingen av prövningarna testar glucagon, utan de gäller GLP-1-analoger, så stödet är indirekt.
Snabböversikt
| Post | Innehåll |
|---|---|
| Ursprunglig indikation | Ej angiven i tillgängliga data |
| Förutsagd ny indikation | Irritabel tarm (IBS) |
| TxGNN-förutsägelsepoäng | 99,2 % |
| Evidensnivå | L3 (endast indirekt evidens, bland annat en systematisk översikt om GLP-1-agonister vid IBS) |
| Marknadsstatus i Sverige | Endast avregistrerade godkännanden |
| Antal godkännanden | 2 (båda avregistrerade) |
| Rekommenderat beslut | Avvakta |
Varför är denna förutsägelse rimlig?
För närvarande finns ingen detaljerad verkningsmekanismdata tillgänglig. Glucagon är ett peptidhormon som verkar via glukagonreceptorn. Det är känt som en kortverkande hämmare av glatt muskulatur i mag-tarmkanalen och används diagnostiskt inom radiologi, vilket ger en viss indirekt motivering för en effekt på tarmens motilitet.
Glucagon och GLP-1 härstammar båda från proglucagon och verkar via besläktade klass B-G-proteinkopplade receptorer. GLP-1 och dess analoger bromsar motiliteten i mag-tarmkanalen och hämmar rörelserna i magsäck, tolvfingertarm och tunntarm efter måltid. Vid IBS, särskilt den förstoppningsdominanta formen (IBS-C), är förändrad motilitet och överkänslighet i tarmen centrala inslag.
Det är dock inte visat att verkan via GLP-1-receptorn går att överföra till glukagonreceptorn. Den mycket höga TxGNN-poängen är en beräkningsmässig förutsägelse och ska inte tolkas som klinisk evidens.
Kliniska prövningar
| Prövningsnummer | Fas | Status | Deltagare | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| NCT02731664 | Fas 1 | Avslutad | 12 | Undersöker hur lågdos GLP-1 (nativt och analogen ROSE-010) hämmar motiliteten i magsäck, tolvfingertarm och tunntarm efter måltid hos människor, samt mekanismen i muskelremsor. Testar inte glucagon och gäller inte IBS-patienter. Endast indirekt stöd. |
| NCT01056107 | Fas 1/2 | Avslutad | 52 | Studerar ROSE-010 (en GLP-1-analog) på tarmens motorik hos kvinnor med förstoppningsdominant IBS. Populationen stämmer, men läkemedlet är inte glucagon. Liten studie i tidig fas. |
Litteraturbevis
| PMID | År | Typ | Tidskrift | Viktiga fynd |
|---|---|---|---|---|
| 40134805 | 2025 | Systematisk översikt och metaanalys | Frontiers in Endocrinology | GLP-1-receptoragonister och ROSE-010 hämmar tarmens motilitet hos IBS-patienter; översikten rapporterar förbättring av IBS. |
| 38997662 | 2024 | Systematisk översikt | The Journal of Headache and Pain | Utvärderar GLP-1-agonister vid huvudvärk och smärttillstånd, med begränsad relevans för IBS. |
| 35234561 | 2022 | Delstudie (korsanalys) | Scandinavian Journal of Gastroenterology | ROSE-010 gav lovande smärtlindring vid IBS-attacker; analysen söker den lämpligaste patientgruppen. |
| 40697433 | 2025 | Kohortstudie | Annals of Gastroenterology | Undersöker hur GLP-1-agonister förskrivs och sätts ut hos IBS-patienter, med fokus på biverkningar i mag-tarmkanalen. |
| 30444291 | 2019 | Översikt | Experimental Physiology | Diskuterar GLP-1-producerande L-celler och deras möjliga roll i IBS-patofysiologin. |
| 25427821 | 2015 | Översikt | Advances in Experimental Medicine and Biology | Beskriver aerosoliserat GLP-1 för behandling av diabetes och IBS. |
| 26765585 | 2016 | Översikt | Expert Opinion on Investigational Drugs | Översikt av nya läkemedelskandidater mot förstoppningsdominant IBS. |
| 40880735 | 2025 | Observationsstudie | Frontiers in Nutrition | Cirkulerande GLP-1 ökade efter låg-FODMAP-diet hos IBS-patienter. |
| 30023410 | 2018 | Översikt | Cellular and Molecular Gastroenterology and Hepatology | Beskriver tvåvägskommunikationen i hjärna–tarm–mikrobiom-axeln. |
| 41974246 | 2026 | Översikt | Clinical Gastroenterology and Hepatology | Går igenom otillfredsställda behov vid IBS och framtida behandlingar riktade mot tarmens sensoriska nerver. |
Ingen av publikationerna testar glucagon vid IBS.
Marknadsinformation Sverige
| Godkännandenummer | Produktnamn | Beredningsform | Godkänd indikation |
|---|---|---|---|
| 8075-2 (avregistrerad) | Glucagon Novo Nordisk | Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning i förfylld spruta | Ej angiven |
| 8075-1 (avregistrerad) | Glucagon Novo Nordisk | Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning | Ej angiven |
Säkerhetsaspekter
- Läkemedelsinteraktioner: 25 interaktioner identifierades, de listade är alla av grad Minor (lindrig). De gäller warfarin och en lång rad betablockerare, bland annat atenolol, bisoprolol, karvedilol, metoprolol, propranolol, sotalol, timolol (även ögondroppar), nadolol, labetalol, pindolol, acebutolol, betaxolol, esmolol och karteolol.
Se produktresumén för information om varningar och kontraindikationer.
Slutsats och nästa steg
Beslut: Avvakta
Motivering:
- Evidensen gäller GLP-1-analoger och inte glucagon, ingen prövning har testat glucagon vid IBS, och den höga modellpoängen är enbart en beräkningsmässig förutsägelse. Dessutom är båda svenska godkännandena avregistrerade och säkerhetsunderlaget från produktresumén saknas.
För att gå vidare krävs:
- Hämta och granska produktresumé med varningar och kontraindikationer (blockerande dataglapp).
- Komplettera verkningsmekanismen för glucagon (t.ex. via DrugBank) och analysera om GLP-1-effekterna kan överföras till glukagonreceptorn.
- Genomföra prekliniska studier eller en liten kontrollerad klinisk prövning av glucagon hos IBS-patienter, särskilt IBS-C.
- Klargöra godkännandestatus och möjliga administreringsvägar, eftersom nuvarande beredningar är injektioner.
Ansvarsfriskrivning
Detta innehåll är endast avsett för forskningsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Klinisk validering krävs före klinisk tillämpning.